Naturskolan i ämnet svenska.

 Efter besöket på Naturskolan i Överjärva gård ville jag väva in ett arbete i svenska. I klassrummet gjorde vi därför en gemensam tankekarta med idéer på skrivuppslag som skulle kunna passa till en text. Eleverna fick sedan i hemuppgift att skriva ett utkast om besöket. Tillbaka i skolan några dagar senare grupperades eleverna i par, för att öva på att ge återkoppling på kamratens text. Alla elever fick feedback på någonting bra de hade skrivit samt förslag på något utvecklingsområde som kunde förbättras i texten. Innan kamratbedömningen hade eleverna gemensamt med mig gett förslag på vad man kunde "titta på" i texten, som t ex. att texten hade en tydlig inledning- handling och slut, att meningarna inte innehöll oklarheter, synonymer som skulle passa bättre, ämnesord, användning av punkt och stor bokstav, stavning och styckeindelning. 
Därefter skrev eleverna om sina texter och ett slumpmässigt utvalt antal texter lästes upp på lektionen i svenska vid slutet av veckan. Här nedanför kan ni läsa Noahs, Filippas och Markos texter.

Noahs text.

Filippas text.

Markos text.

Naturskolan vid Överjärva gård.

Naturskolans klassrum

Den 3 september tog klass 5N bussen till Naturskolan vid Överjärva gård i Solna.Detta år handlade besöket om vattenlevande djur. Alla samlades till en början i Naturskolans klassrum där läraren Elisabeth hade en kort genomgång av vattenlevande djur och eleverna fick se bilder och lyssna till läten. Grodor och paddors läten var de som överraskade mest! Vi fick också lära oss skillnaden mellan iglar och sniglar. Iglar är vattenlevande djur som livnär sig på att suga blod från andra levande organismer medan sniglar kan bära skal eller inte. Dessutom livnär sig sniglar på växter.

Efter genomgången packade vi in håvar, små plastakvarium och burkar med lock innan vi begav oss ut på exkursion till Igelbäcken. Väl framme fick eleverna en genomgång av vilka djur som kunde hittas i bäcken, instruktioner kring hur man fångar och tillfälligt förvarar djuren i akvarium eller burkar och sin utrustning. Därefter fick alla möjlighet att håva och försöka finna så många arter som möjligt. Det var blött och lerigt men alla var vid gott mod och flera elever hade svårt att slita sig från bäcken när det var dags att återvända till naturskolan.Tillbaka i naturskolan klassrum fick barnen titta på djuren i mikroskop eller med förstoringsglas. Alla var fascinerade över krabborna med klor och en Grönling som fångades vid bäcken. Vi avslutade gemensamt med Elisabeth, genom att berätta om och sammanfatta vad vi hade lärt oss under den dagen. Nu är det bara ett läsår kvar innan vi gör nästa besök.... och det ser vi fram mot! 

Utrustning

Promenad till Igelbäcken

Glada håvare!

En Grönling.

Värdegrundsdagar

För att skolstarten ska kännas trygg och elevernas trivsel i skolan ska bevaras, arbetar alla elever på skolan med fokus på värdegrundsfrågor under läsårets tre första dagar. Självklart är detta ett arbete som även ska genomsyra verksamhetens arbeta varje dag under hela läsåret! I de övningar som vi har valt får vi ett tydligt fokus som utgångspunkt redan från terminsstart!

Här nedanför kan du läsa mer om hur vi i åk 5 arbetade med människors lika värde:

Värderingsövningar åk 4-6.

Övning 1- Var går gränsen?

Detta är en övning i att ta ställning och fundera över var den egna personliga gränsen går.
Alla deltagare står på en linje/ gräns med näsan mot dig. Du läser upp ett antal påståenden (se nedan) som eleverna ska ta ställning till. Om man håller med tar man ett steg fram. Om man inte följer med tar man ett steg bak. Eleverna får bara titta på dig/ eller blunda fram till dess att de tagit ställning.

VIKTIGT!
När alla tagit ställning diskuterar ni likheter, olikheter, se nedan.

Exempel på påståenden:

• Alla människor är lika mycket värda. (Diskutera, rätten till att få vara fri till att få forma sitt eget liv, ex: utbildning, partner, fritidsintressen osv…).
  
  
• Alla barn har rätt att gå i skolan från årskurs 1-9. (Diskutera rättigheter kontra skyldigheten att gå i skolan, ser det lika ut över hela världen? Varför, varför inte).
  
  
• Det är viktigt att själv få bestämma vad man får ha på sig. (Diskutera, t.ex: färg på kläder olika klädstilar, rätten till att få bära sjal, kippa, fez eller turban).
• Alla människor har rätten att tro på vilken gud man vill eller inte tro på någon gud. (Diskutera, vem som har rätt eller fel, vad bygger våra värderingar på, skulle du ha tänkt annorlunda om du hade bott i ett annat land?).
  
  
• Jag brukar använda ordet hen.(Disktera i vilka sammanhang ordet kan användas om det är ett viktigt eller oviktigt begrepp, varför/ varför inte).
  
  
• Varje människa skall själv få bestämma vem hen vill bli kär i. (Diskutera vad som är familj och vilka som ingår i den, tar hand om varandra, ställer upp för varandra, kan familjen se olika ut?). 

Övning 2- Ditt val

Den här övningen kan kännas märklig eftersom det inte finns några bra svarsalternativ. Det är det som är meningen. Det ska kännas lite i magen att vara tvungen att ta ett dåligt beslut. Du märker snabbt vem som protesterar högljutt, tvekar och vem som utan några problem snabbt väljer ett av alternativen.

Du står i mitt i rummet och läser upp påståenden. Det finns två svarsalternativ. Övningen påminner om fyrahörn med man använder bara två hörn i taget.

Eleverna måste ställa sig i ett av hörnen.

VIKTIGT! Efter övningen talar ni om hur bra det är i verkligheten att eleverna faktiskt har en fri vilja att göra bra val.

VAD ÄR VÄRST?

• Att säga elaka saker direkt till någon eller bakom ryggen så att personen får veta det i alla fall? (Diskutera, hur kan jag som kompis agera om jag vet att någon kompis blir illa bemött?).
  
  
• Att ljuga eller underhålla sanningen genom att inte säga något? (Diskutera, hur vill du själv bli bemött? Är sanningen alltid bäst?).
  
  
• Att mobba någon psykiskt (genom ord) eller fysiskt (att slå ect)? (Diskutera, Spelar det egentligen någon roll om det är psykiskt eller fysiskt våld?).
  
  
• Att tala illa om någons utseende eller förmågor? (Diskutera, vem som har makten att påverka vad som är rätt eller fel? Hur ser normen ut i samhället?).
• Att ignorera en klasskompis eller säga elaka saker till en klasskompis. (Diskutera, hur vill du själv bli bemött av en kompis?).
  
  
• Att stjäla något eller förstöra något som tillhör någon annan? (Diskutera, för vem förstör man egentligen?).

Övning 3 - Gemenskap 

Det gemensamma och det unika hos var och en av oss bidrar till gruppen och gör den bättre och starkare än den skulle varit om vi alla vore exakt likadana.

Bilda grupper om 4- 6 elever, varje grupp får i uppdrag att hitta tre gemensamma nämnare samt en unik sak med varje person i gruppen. Varje grupp får ett stort pappersark och tuschpennor. Be eleverna att klippa ut blomman av stora cirklar som de sedan skriver in sina namn i samt de saker de har gemensamt.  När alla grupper är klara samlar man ihop den stora gruppen igen, blommorna sätts upp på väggen.

Exempel på frågor de kan ställa till varandra i gruppen:Favorit ämnen, intressen, gillar du att resa, vilka länder har du varit i, favorit mat, hur ser din familj ut, vad är du bra på, hur skulle någon beskriva dig, favoritfärg, har du någon idol eller förebild. 

Glassbilen

Ta, da da da da! Ta, da da da da! Ta, da, ta da, ta da! Första skoldagen kommer glassbilen till Skytteholmsskolan för att bjuda alla barn på glass! Det är en trevlig tradition som uppskattas av både barn och vuxna. Denna läsårsstart hade vi även solen med oss och vår svenska flagga vajjade lätt i vinden.

Välkomna!

Välkomna till ett nytt läsår 2015/2016!

Austins Butterfly

Att lära tillsammans med andra, är både roligare och mer utvecklande än om man behöver klara utmaningar på egen hand. Att få ta del av andras tankar, idéer och erfarenheter utvecklar nya perspektiv, inspirerar och ger nya insikter som sannolikt leder till ökad kunskap längre fram.

I varje fall har det varit så för mig. Med en titt i backspegeln tänker jag, att den bästa fortbildningen i yrket har jag fått i nära samarbete med andra. Att ha en kritisk vän vid sin sida, har varit det bästa stödet för inlärning och utveckling.

För att få eleverna att upptäcka vinsterna med att arbeta tillsammans och därigenom öka sin kunskapsinhämtning och utveckla en högre kvalitet på sitt arbete, valde jag att illustrerade formativ bedömning och kamratbedömning, genom att genomföra övningarna i filmklippet om "Austins Butterfly". Alla elever fick rita ett utkast på en fjäril genom att titta på förlagan nedan:

Gemensamt gav eleverna sedan feedback på ett utvalt elevarbete. De formade ett gemensamt ord- och begreppsfält att använda, för att kunna fortsätta att vägleda varandra i arbetet. Eleverna fick sex försök på sig att öka sin egen och kamraternas progression.

Avslutningsvis fick eleverna titta på sina egna och andras arbeten, för att jämföra kvaliteten på de första utkasten och den sista summativa bilden, där alla kunskaper om kring hur man tecknar en fjäril kunde användas.
.
Vi diskuterade arbetsformen i helklass och resonerade kring resultatet på arbetets kvalitet.
Eleverna kom fram till följande:

• det är roligt att arbeta tillsammans
• när jag får feedback kan jag göra förbättringar
• mitt arbete får en ökad kvalitet när vi jobbar med kamratbedömning
• man måste ha stort tålamod.

Här kan ni se eleverna progression genom ett urval elevarbeten:

Romeos fjäril

Bild 1

Bild 2

Bild 3

Bild 4

Bild 5

Bild 6

Sagas fjäril

Bild 1

Bild 6

Kevins fjäril

Bild 1

Bild 6

Här kan du se filmklippet "Austins Butterfly"med svensk text:

https://youtu.be/hqh1MRWZjms

The Power of Yet! - Carol Dweck

Jag har vid ett tidigare tillfälle skrivit om Forskaren Carol Dwecks tankar om a fixed mindset vs. a growth mindset och efter att jag sett nedanstående filmklipp på Youtube, kände jag att jag ville återkomma i ämnet.
Hur ser vi på elevens lärande och vad säger och gör vi runt omkring varandra som skapar förutfattade meningar om individens förmåga till lärande. Är individen född smart eller kan man bli smart?!

Det är ingen hemlighet att jag fascineras av Dwecks tankar om teorier kring a growth mindset och jag tror också att vi pedagoger kan göra skillnad i skolan om vi agerar så.

Se filmklippet och utmana dig själv genom att fundera över hur dina egna värderingar ser ut?


https://youtu.be/J-swZaKN2Ic

Internationella Världsboksdagen

I dag är det den Internationella Världsboksdagen och klassen har vi forskat i vad det kan innebära. Vi hittade information via Internet som kunde berätta hur människorna i Katalonien, Spanien, vid 1900- talets början, delade ut böcker till familj och vänner. I gengäld fick givaren en ros. Traditionen hänger i hop med firandet av helgonet Sank Göran.

unesco.org , som är Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, införde år 1995 den Internationella Världsboksdagen i syfte att hylla boken, friheten att skriva och läsa litteratur samt författarskapet och upphovsrätten.

I samband med Världsboksdagen vill jag också passa på att presentera klassens gemensamma skönlitterära bok som för tillfället heter "Kompisboken"! Författaren heter Lin Hallberg och boken berör ämnen som både tjejer och killar i mellanstadieåldern lätt kan känna igen sig i, så som frågor om den egna identiteten, vänskap och känslan av utanförskap.

I boken får vi följa huvudpersonen Klara som inte har några vänner i sin klass. Hon får en "Mina vännerbok" av sin mormor i födelsedagspresent. Klara vet inte riktigt vad hon ska göra med boken och till sist börjar hon att skriva i den själv om alla sina klasskamrater, i stället för att be dem fylla i. Allt eftersom Klara skriver ser hon tillvaron allt tydligare framför sig...

Kompisboken av Lin Hallberg

unesco.org

Åtta trappor...

Tisdag eftermiddag ägnades åt arbete på barn- och ungdomsförvaltningen där kommunens alla ämnesnätverksledare träffades för en utvärdering av årets arbete. 

Nätverksträffarna är ett kommungemensamt arbete mellan alla Solnas skolor, där ämnesnätverksledaren håller i träffar för sina kollegor. Syftet är att samlas kring ett aktuellt ämne för att lära av den senaste forskningen och delge varandra erfarenheter ur den beprövade erfarenheten vi gemensamt har i gruppen, så att ett kollegialt lärande sker.

Under året har vi arbetat med en nätbaserad webbaserad kurs i betyg och bedömning, där Karlstad Universitets i samarbete med högskolan i Lillehammer utformat moduler för inlärning.Kursen håller en hög kvalitet och den som följer varje modul får en teoretisk grund, tid för reflektion och möjlighet att själv applicera det man lärt sig i den dagliga verksamheten. En webbkurs jag kan rekommendera med andra ord! 

Jag leder ett ämnesnätverk i svenska och vi har en nätverksträff kvar att genomföra under vårterminen. Då kommer vi arbeta vidare med modul nr 4 i kursprogrammet!

Om man sitter i Solna Stadshus på åtta trappor har man en enastående utsikt över Solna! På bilden syns Rudviken samt Hagalund i Solna.

En personintervju...

Strax innan påsklovet blev jag intervjuad av Johan Peterson som arbetar på BUF i Solna, angående mitt arbete som förstelärare. Här nedan kan ni läsa mer...

Presentation av förstelärare: Johanna Rönnqvist

Johanna Rönnqvist på Skytteholmsskolan är är en av Solna stads förstelärare.

Hur länge har du varit lärare?Jag har varit lärare sedan januari 1995. Det är ganska länge men jag trivs nog ännu bättre som lärare i dag än jag gjorde då.

Hur kom du på att det var lärare du skulle utbilda dig till?Jag ville utbilda mig inom ett kreativt och problemlösande yrke med en varierad vardag. Att se andra människor växa och utvecklas känns som en angelägenhet som är viktig för mig.

På vilket sätt bidrar du till skolutveckling i ditt uppdrag som förstelärare?Jag har varit med och utvecklat skolan bland annat genom att auskultera mina kollegor. Jag har planerat, skrivit underlag och analyser för kollegiala askultationer. Jag har också arbetat med förslag på utvecklingsområden för skolan och skolans organisation. Detta läsår är jag mentor för två nyanställda och nyexaminerade lärare på skolan.

Ytterligare en sak jag arbetat med är workshops på våra arbetsplatsträffar där vi utgått från John Steinbergs Lektionen är helig.

Finns det något utvecklingsprojekt på din arbetsplats som du tror ska leda till förbättrade elevresultat?Jag tror att en kombination av det som ingår i mitt uppdrag som förstelärare ska leda till att elevernas resultat förbättras. Det är viktigt att vi gör arbetet tillsammans och arbetar för hög undervisningskvalité och likvärdighet. Inte att en lärare gör si och en annan så.

Vilka effekter hoppas du se av ditt arbete som förstelärare?
Att arbetet mot en likvärdig utbildning och bedömning för alla elever oavsett vilken klass de går i och vilken lärare de har, ska spridas till alla skolor.

Om tre år, vad tror du har hänt med rollen som förstelärare i Solna?Att försteläraren har en självklar funktion och att uppdraget blivit ännu tydligare.

Dela: Antal tweets:1 Antal delningar på Facebook:69

• Skriv ut sidan

Senast uppdaterad den 10 april 2015

G L A D P Å S K

Padlet- Grej Of The Day.

Sandra Wissting från Atea

Sandra Wissting från Atea Skola, besökt vår verksamhet och höll en eftermiddagsutbildning i IKT (Information-Kommunikation-Teknik) i dag. Vi fick tillfälle att reflektera kring vår användning av IKT på skolan och hur vi tillsammans med eleverna kan utveckla vårt användande av ny teknik.

Ett av inslagen var att skapa en "Padlet" för att kunna dela information med andra. Jag fick idén att prova göra en "Padlet" för de ämnesområden klassen har arbetat med under rubriken "Grej Of The Day"! Klicka på länken för att se rubrik och bild på de mikrolektioner vi har arbetat med sedan starten den 12 februari 2015!

sv.padlet.com/johanna_ronnqvi/Neptunus4n

Grej Of The day!

GOTD
För sex år sedan började mellanstadieläraren Michael Hermansson som arbetar på Västangårdsskolan i Umeå med "Grej Of The Day". Vi i Neptunus åk 4 har börjat idag!

Arbetssättet med "GOTD" innebär att eleverna får en mikrolektion i ett ämne under ca 8-15 minuter varje dag. Det kan handla om allt från pyramiderna i Egypten till sing and songwritern Bob Dylan. Läraren använder berättandet som verktyg för att väcka elevernas lust och nyfikenhet för kunskap. Eleverna i sin tur, får skriva ner stödanteckningar medan de lyssnar och sedan göra en kortskrivning i ett skrivhäfte för att summera innehållet i faktaberättelsen.
Varje dag ska innehålla ett nytt ämne. Eleverna kan sedan själva välja om de vill gå vidare och ta reda på mer fakta i ämnet, eller nöja sig med det innehåll som läraren har presenterat.

Michael Hermansson säger i "Lärarnas Nyheter":
- Det är otroligt vilken vilken effekt de här korta berättelserna har på den övriga undervisningen. Det är som ett garnnystan. Vad vi än jobbar med så finns det trådar tillbaka till något jag berättat om tidigare."

Vill man veta mer om arbetsmetoden "Grej Of The Day" finns det mycket att läsa på nätet! Michael Hermansson har även startat en Facebook grupp som heter "Grej Of The Day".

Michael Hermansson

Förmågor

Vad är en förmåga?

I Läroplanen (Lgr11) står det att eleverna genom undervisningen i skolan ska ges möjlighet att utveckla sina förmågor. Vad är då en förmåga och vilka förmågor talar Lgr 11 om?

Tillsammans i klassen har vi resonerat kring vad en förmåga kan vara och eleverna har genom en skriftlig övning gett exempel på sina egna förmågor. Så här uttryckte tre elever i klassen sina förmågor:

Mina förmågor: Vara:vig, snabb, smidig, kunna hålla andan, spela innebandy

Mina förmågor: Kunna argumentera, rita av saker och vara smidig.

Mina förmågor: Att kunna lyssna, berätta, måla, skriva, baka och vara hjälpsam.

Så här fint blev det när allas förmågor presenterades tillsammans.

Klassens gemensamma förmågor.

När övningen var slut, fanns ett intresset kvar för vilka förmågor som presenteras i Lgr 11.

Kortfattat kan man beskriva de förmågor som eleverna ska få möjlighet att utveckla genom undervisningen i skolan så här:

• Analysförmåga
  (att kunna analysera t ex. orsak- verkan, skillnader- likheter)
• Kommunikativa förmåga                                                                                                         
  (att kunna kommunicera så att andra förstår, skriftligt och muntligt)
• Metakognitiva förmåga
  (att kunna få syn på sitt eget tänkande och sätta ord på egna tankar)
• Procedurförmåga
  (att kunna tillägna sig kunskaper och använda dem i olika sammanhang)
• Begreppsliga förmåga
  (identifiera ämnesord och använda dem för att skapa, ordna och använda kunskaper)

Värt att veta: Förmågorna presenteras i vissa sammanhang även under begreppet "THE BIG FIVE"!

Här nedanför har jag valt att använda mig av "Infomentors" skrift "Heja" där skolverkets kursplaner i förenklad formulering finns presenterade. Kortfattat beskrivs de fem förmågorna så här i ämnet Historia:

Undervisningen i historia ska ge dig möjlighet att utveckla din förmåga att:

- använda olika tolkningar av tidsperioder, händelser, personer, kulturmöten och utvecklingslinjer
för att förstå hur historien hänger ihop.

- kritiskt granska, tolka och värdera källor som används för att skapa kunskap i historia.

- reflektera över hur du och andra använder era kunskaper i historia i olika situationer och ur olika perspektiv.

- använda historiska begrepp för att analysera hur man kan skapa, ordna och använda kunskap i historia.

Lektionen avslutades med att eleverna fick reflektera över hur förmågorna i de övriga av skolan ämnen skulle vara presenterade i Lgr 11. Så här skrev en pojke:

Jag har lärt mig att alla har en förmåga och att det är samma förmågor som ska utvecklas i alla ämnen.

Lillsjöskolan

Återrapportering av vår utvärdering.

Under hösten 2014 har jag varit delaktig i en kollegial utvärdering av Lillsjöskolan i Kungsängen tillsammans med Maria Morgensterns, som är Biträdande rektor inom Upplands- Bro kommun. Tillsammans har vi besökt skolan, samtalat med elever, personal, föräldrar och skolledning, samt tagit del av alla de styrdokument skolans verksamhet ska vila på enligt gällande skollag.

Utvärderingen sker i ett samarbete mellan kommunerna Lidingö, Järfälla, Upplands Bro och Solna, där man kollegialt hjälper varandra att titta på utvecklingsområden inom förskola- skola samt fritidshem.

Det här är mitt andra uppdrag som utvärderare inom projektet "Ljus på kvalité". Tidigare har jag varit med och utvärderat Källängensskola, som ligger på Lidingö. Varje besök är unikt och det sker ett lärande hos mig som utvärderare, dels genom att jag får ta del av de förväntningar skollagen påbjuder, men också genom reflektion av mina upplevelser av andra organisationer och deras verksamheter. Det är oundvikligt att låta bli att "titta på det man själv gör" i praktiken, jämföra och dra slutsatser kring ämnet, som i förlängningen leder till större kompetens och professionalitet inom yrket.

Varje utvärdering avslutas med att utvärderarna träffas tillsammans med ledningen för skolan och återrapporterar de iakttagelser av goda lärande exempel samt utvecklingsområden som gruppen har  noterat i sin rapport. Rapporten ska sedan tas i nämnd i Upplands Bro kommun, för att sedan delges berörda medarbetare eller övriga intresserade.

Eftersom Ljus på kvalitet bidrar till ett kollegialt lärande mellan olika skolor inom olika kommuner och till fortbildning för mig som lärare, vill jag uppmana alla intresserade inom ovanstående kommuner att söka sig till "Ljus-projektet"!

Övriga kommuner är välkomna att låta sig inspireras av vårt arbete och ta del av våra rapporter. Kanske fler är intresserade av att skapa ett liknande samarbete för kollegialt lärande och utvecklingen av den svenska skolan?!

Läs mer om arbetet med "Ljus på kvalitet" på:

www.ljuspakvalitet.se

Maria Morgensterns och Johanna Rönnqvist, utvärderare inom LJUS.

Trilogi

Drakskeppet

Maj Bylocks trilogi om Petite.

Den här veckan har vi påbörjat en gemensam läsning av Maj Bylocks trilogi om flickan Petite från Frankerriket. Hon blir bortrövad av vikingar och tvingas följa med till Norden. Där blir hon såld som träl, men vad händer sedan? Ska hon bli fri? Ska hon någonsin få träffa sin egen familj igen?
I samlingsvolymen ingår även "Det gyllne svärdet" och "Borgen i fjärran".

Den första delen av trilogin kommer klassen att läsa tillsammans och även få i läsläxa. I skolan kommer vi sedan att bearbeta textens innehåll både muntligt och skriftligt. Boken innehåller alla tre delar i samlingsvolymen och de elever som är intresserade får naturligtvis fortsätta lånet av boken och läsa samtliga delar!

I trilogin finns även "Det gyllene svärdet" och "Borgen i fjärran".

Kreativa idéer

En skolklass av trädockor.

Den här bedårande skolklassen av trä, såg jag när jag besökte Lillsjöskolan i Kungsängen, Upplands
Bro. Den är fantastisk tycker jag! 

En skolklass av trädockor på Lillsjöskolan i Kungsängen.

Formativ bedömning i praktiken

Namnstickor- ett fördelningsknep

För att alla elever ska vara engagerade i klassrummet använder jag mig av namnstickor.
Varje elev har sitt namn på en namnsticka där slumpen avgör vem som får ordet i en diskussion. 
Att räcka upp handen när man önskar få ordet, är en vanligt förekommande metod i många klassrum, och ett sätt för läraren att fördela ordet. Det visar sig ofta, enligt Dylan William, fil.dr, som skrivit boken "Att följa lärande", att de engagerade eleverna i större utsträckning deltar i klassrumsdiskussioner, medan övriga blir passiva bisittare.

Forskning i ämnet har även visat att de elever som vistas i högengagerade klassrumsmiljöer gemensamt presterar bättre än de elever vars klassrumsmiljö präglas av att ett fåtal aktivt deltar i diskussioner. Elever som deltar i klassrumsdiskussioner, får på så sätt en ökad progression i sitt lärande, medan övriga inte utvecklas i samma takt. På sikt kan detta få stora konsekvenser för en elev som undviker att engagera sig och därmed går miste om möjligheten att utvecklas. 

Många lärare skulle förmodligen också hävda att de kan fördela ordet rättvist mellan eleverna, men precis som Williams beskriver, känner jag igen mig i att dras mot att ge talutrymme åt de duktigaste eleverna, när jag känner stress att komma vidare i undervisningen, avsluta eller påbörja en ny diskussion eller arbetsområde. Att istället använda sig av metoder för fördelningsknep, kan vara en väg till ökat elevengagemang och formativ bedömning i praktiken.

Under hösten 2013 började jag använda mig av metoden att dra namnstickor för att fördela ordet slumpmässigt och rättvist mellan eleverna. Eleverna tillsammans med mig, har också gjort en gemensam utvärdering av förhållningssättet med slumpmässiga urvalsmetoder. Eleverna fick följande frågor att svara på:

1. Tycker du att det är bra att läraren drar en namnsticka på den person som får ordet i klassen?

 a) Om du har svarat Ja, förklara vad du tycker är bra med namnstickor!
 b) Om du har svarat NEJ, förklara vad du tycker är dåligt med namnstickor!

Andelen elever som svarade att det var bra att läraren fördelade ordet genom att slumpmässigt dra en namnsticka var i majoritet. 

Så här tyckte klassen: 

Ca 2/3 av klassens elever var positiva till att läraren använder namnstickor som fördelningsknep.
De angav följande motiveringar till varför:

- det blir rättvist.
- alla blir glada.
- lappen väljer, inte läraren, det blir slumpen som avgör.
- det blir inte samma person hela tiden.
- läraren väljer inte sin bästa elev/ favorit.
- alla får svara någon gång.
- man behöver inte/slipper räcka upp handen hela tiden
- alla får chansen att säga sin mening.
- alla får svara lika mycket.
- alla kan vara med och svara.
- ingen annan får lov att prata.
- det blir inte störigt, det blir tyst på lektionerna.
- det blir ingen diskussion och ingen säger hon/han har varit redan, nu är det min tur.

Ca 1/3 av eleverna var tveksamma till metoden och angav följande motiveringar till varför:

- det är orättvist.
- alla får inte säga vad de tycker.
- man har inte lika stor chans och kan bli bortglömd.
- om man inte vill svara måste man det ändå.
- om läraren tappar bort en lapp får man aldrig säga någonting.
- det är ett onödigt jobb att göra namnstickor, när alla kan räcka upp handen istället.

Precis som någon av eleverna ovan angav, så är styrkan med slumpmässiga val också en svaghet. Det gäller att kontrollera namnstickorna med jämna mellanrum, så att antal och elever stämmer överens. Någon sticka kan falla ur högen eller så kan någon plocka bort sitt eller andras namn ur högen. 
När det gäller uppfattningen att "man måste svara", finns möjligheten för eleven att säga "pass" som svar och då går frågan vidare till en annan elev. Om en elev ofta svarar "pass" är det värdefull information för läraren, som kan fånga upp den elev som inte har förstått.  

Om du som lärare är intresserad av att använda fördelningsknep i din undervisning finns exempelvis appar att ladda ner via nätet, interaktiva tavlor har också ofta program för slumpvisa urval men även namnstickor, glasspinnar eller tungspatlar med namn på fungerar bra!

Metoden är hämtad ur boken:
"Att följa lärande- formativ bedömning i praktiken"
av Dylan William bildtext