Internationella Världsboksdagen

I dag är det den Internationella Världsboksdagen och klassen har vi forskat i vad det kan innebära. Vi hittade information via Internet som kunde berätta hur människorna i Katalonien, Spanien, vid 1900- talets början, delade ut böcker till familj och vänner. I gengäld fick givaren en ros. Traditionen hänger i hop med firandet av helgonet Sank Göran.

unesco.org , som är Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, införde år 1995 den Internationella Världsboksdagen i syfte att hylla boken, friheten att skriva och läsa litteratur samt författarskapet och upphovsrätten.

I samband med Världsboksdagen vill jag också passa på att presentera klassens gemensamma skönlitterära bok som för tillfället heter "Kompisboken"! Författaren heter Lin Hallberg och boken berör ämnen som både tjejer och killar i mellanstadieåldern lätt kan känna igen sig i, så som frågor om den egna identiteten, vänskap och känslan av utanförskap.

I boken får vi följa huvudpersonen Klara som inte har några vänner i sin klass. Hon får en "Mina vännerbok" av sin mormor i födelsedagspresent. Klara vet inte riktigt vad hon ska göra med boken och till sist börjar hon att skriva i den själv om alla sina klasskamrater, i stället för att be dem fylla i. Allt eftersom Klara skriver ser hon tillvaron allt tydligare framför sig...

Kompisboken av Lin Hallberg

unesco.org

Åtta trappor...

Tisdag eftermiddag ägnades åt arbete på barn- och ungdomsförvaltningen där kommunens alla ämnesnätverksledare träffades för en utvärdering av årets arbete. 

Nätverksträffarna är ett kommungemensamt arbete mellan alla Solnas skolor, där ämnesnätverksledaren håller i träffar för sina kollegor. Syftet är att samlas kring ett aktuellt ämne för att lära av den senaste forskningen och delge varandra erfarenheter ur den beprövade erfarenheten vi gemensamt har i gruppen, så att ett kollegialt lärande sker.

Under året har vi arbetat med en nätbaserad webbaserad kurs i betyg och bedömning, där Karlstad Universitets i samarbete med högskolan i Lillehammer utformat moduler för inlärning.Kursen håller en hög kvalitet och den som följer varje modul får en teoretisk grund, tid för reflektion och möjlighet att själv applicera det man lärt sig i den dagliga verksamheten. En webbkurs jag kan rekommendera med andra ord! 

Jag leder ett ämnesnätverk i svenska och vi har en nätverksträff kvar att genomföra under vårterminen. Då kommer vi arbeta vidare med modul nr 4 i kursprogrammet!

Om man sitter i Solna Stadshus på åtta trappor har man en enastående utsikt över Solna! På bilden syns Rudviken samt Hagalund i Solna.

En personintervju...

Strax innan påsklovet blev jag intervjuad av Johan Peterson som arbetar på BUF i Solna, angående mitt arbete som förstelärare. Här nedan kan ni läsa mer...

Presentation av förstelärare: Johanna Rönnqvist

Johanna Rönnqvist på Skytteholmsskolan är är en av Solna stads förstelärare.

Hur länge har du varit lärare?Jag har varit lärare sedan januari 1995. Det är ganska länge men jag trivs nog ännu bättre som lärare i dag än jag gjorde då.

Hur kom du på att det var lärare du skulle utbilda dig till?Jag ville utbilda mig inom ett kreativt och problemlösande yrke med en varierad vardag. Att se andra människor växa och utvecklas känns som en angelägenhet som är viktig för mig.

På vilket sätt bidrar du till skolutveckling i ditt uppdrag som förstelärare?Jag har varit med och utvecklat skolan bland annat genom att auskultera mina kollegor. Jag har planerat, skrivit underlag och analyser för kollegiala askultationer. Jag har också arbetat med förslag på utvecklingsområden för skolan och skolans organisation. Detta läsår är jag mentor för två nyanställda och nyexaminerade lärare på skolan.

Ytterligare en sak jag arbetat med är workshops på våra arbetsplatsträffar där vi utgått från John Steinbergs Lektionen är helig.

Finns det något utvecklingsprojekt på din arbetsplats som du tror ska leda till förbättrade elevresultat?Jag tror att en kombination av det som ingår i mitt uppdrag som förstelärare ska leda till att elevernas resultat förbättras. Det är viktigt att vi gör arbetet tillsammans och arbetar för hög undervisningskvalité och likvärdighet. Inte att en lärare gör si och en annan så.

Vilka effekter hoppas du se av ditt arbete som förstelärare?
Att arbetet mot en likvärdig utbildning och bedömning för alla elever oavsett vilken klass de går i och vilken lärare de har, ska spridas till alla skolor.

Om tre år, vad tror du har hänt med rollen som förstelärare i Solna?Att försteläraren har en självklar funktion och att uppdraget blivit ännu tydligare.

Dela: Antal tweets:1 Antal delningar på Facebook:69

• Skriv ut sidan

Senast uppdaterad den 10 april 2015

G L A D P Å S K

Padlet- Grej Of The Day.

Sandra Wissting från Atea

Sandra Wissting från Atea Skola, besökt vår verksamhet och höll en eftermiddagsutbildning i IKT (Information-Kommunikation-Teknik) i dag. Vi fick tillfälle att reflektera kring vår användning av IKT på skolan och hur vi tillsammans med eleverna kan utveckla vårt användande av ny teknik.

Ett av inslagen var att skapa en "Padlet" för att kunna dela information med andra. Jag fick idén att prova göra en "Padlet" för de ämnesområden klassen har arbetat med under rubriken "Grej Of The Day"! Klicka på länken för att se rubrik och bild på de mikrolektioner vi har arbetat med sedan starten den 12 februari 2015!

sv.padlet.com/johanna_ronnqvi/Neptunus4n

Grej Of The day!

GOTD
För sex år sedan började mellanstadieläraren Michael Hermansson som arbetar på Västangårdsskolan i Umeå med "Grej Of The Day". Vi i Neptunus åk 4 har börjat idag!

Arbetssättet med "GOTD" innebär att eleverna får en mikrolektion i ett ämne under ca 8-15 minuter varje dag. Det kan handla om allt från pyramiderna i Egypten till sing and songwritern Bob Dylan. Läraren använder berättandet som verktyg för att väcka elevernas lust och nyfikenhet för kunskap. Eleverna i sin tur, får skriva ner stödanteckningar medan de lyssnar och sedan göra en kortskrivning i ett skrivhäfte för att summera innehållet i faktaberättelsen.
Varje dag ska innehålla ett nytt ämne. Eleverna kan sedan själva välja om de vill gå vidare och ta reda på mer fakta i ämnet, eller nöja sig med det innehåll som läraren har presenterat.

Michael Hermansson säger i "Lärarnas Nyheter":
- Det är otroligt vilken vilken effekt de här korta berättelserna har på den övriga undervisningen. Det är som ett garnnystan. Vad vi än jobbar med så finns det trådar tillbaka till något jag berättat om tidigare."

Vill man veta mer om arbetsmetoden "Grej Of The Day" finns det mycket att läsa på nätet! Michael Hermansson har även startat en Facebook grupp som heter "Grej Of The Day".

Michael Hermansson

Förmågor

Vad är en förmåga?

I Läroplanen (Lgr11) står det att eleverna genom undervisningen i skolan ska ges möjlighet att utveckla sina förmågor. Vad är då en förmåga och vilka förmågor talar Lgr 11 om?

Tillsammans i klassen har vi resonerat kring vad en förmåga kan vara och eleverna har genom en skriftlig övning gett exempel på sina egna förmågor. Så här uttryckte tre elever i klassen sina förmågor:

Mina förmågor: Vara:vig, snabb, smidig, kunna hålla andan, spela innebandy

Mina förmågor: Kunna argumentera, rita av saker och vara smidig.

Mina förmågor: Att kunna lyssna, berätta, måla, skriva, baka och vara hjälpsam.

Så här fint blev det när allas förmågor presenterades tillsammans.

Klassens gemensamma förmågor.

När övningen var slut, fanns ett intresset kvar för vilka förmågor som presenteras i Lgr 11.

Kortfattat kan man beskriva de förmågor som eleverna ska få möjlighet att utveckla genom undervisningen i skolan så här:

• Analysförmåga
  (att kunna analysera t ex. orsak- verkan, skillnader- likheter)
• Kommunikativa förmåga                                                                                                         
  (att kunna kommunicera så att andra förstår, skriftligt och muntligt)
• Metakognitiva förmåga
  (att kunna få syn på sitt eget tänkande och sätta ord på egna tankar)
• Procedurförmåga
  (att kunna tillägna sig kunskaper och använda dem i olika sammanhang)
• Begreppsliga förmåga
  (identifiera ämnesord och använda dem för att skapa, ordna och använda kunskaper)

Värt att veta: Förmågorna presenteras i vissa sammanhang även under begreppet "THE BIG FIVE"!

Här nedanför har jag valt att använda mig av "Infomentors" skrift "Heja" där skolverkets kursplaner i förenklad formulering finns presenterade. Kortfattat beskrivs de fem förmågorna så här i ämnet Historia:

Undervisningen i historia ska ge dig möjlighet att utveckla din förmåga att:

- använda olika tolkningar av tidsperioder, händelser, personer, kulturmöten och utvecklingslinjer
för att förstå hur historien hänger ihop.

- kritiskt granska, tolka och värdera källor som används för att skapa kunskap i historia.

- reflektera över hur du och andra använder era kunskaper i historia i olika situationer och ur olika perspektiv.

- använda historiska begrepp för att analysera hur man kan skapa, ordna och använda kunskap i historia.

Lektionen avslutades med att eleverna fick reflektera över hur förmågorna i de övriga av skolan ämnen skulle vara presenterade i Lgr 11. Så här skrev en pojke:

Jag har lärt mig att alla har en förmåga och att det är samma förmågor som ska utvecklas i alla ämnen.

Lillsjöskolan

Återrapportering av vår utvärdering.

Under hösten 2014 har jag varit delaktig i en kollegial utvärdering av Lillsjöskolan i Kungsängen tillsammans med Maria Morgensterns, som är Biträdande rektor inom Upplands- Bro kommun. Tillsammans har vi besökt skolan, samtalat med elever, personal, föräldrar och skolledning, samt tagit del av alla de styrdokument skolans verksamhet ska vila på enligt gällande skollag.

Utvärderingen sker i ett samarbete mellan kommunerna Lidingö, Järfälla, Upplands Bro och Solna, där man kollegialt hjälper varandra att titta på utvecklingsområden inom förskola- skola samt fritidshem.

Det här är mitt andra uppdrag som utvärderare inom projektet "Ljus på kvalité". Tidigare har jag varit med och utvärderat Källängensskola, som ligger på Lidingö. Varje besök är unikt och det sker ett lärande hos mig som utvärderare, dels genom att jag får ta del av de förväntningar skollagen påbjuder, men också genom reflektion av mina upplevelser av andra organisationer och deras verksamheter. Det är oundvikligt att låta bli att "titta på det man själv gör" i praktiken, jämföra och dra slutsatser kring ämnet, som i förlängningen leder till större kompetens och professionalitet inom yrket.

Varje utvärdering avslutas med att utvärderarna träffas tillsammans med ledningen för skolan och återrapporterar de iakttagelser av goda lärande exempel samt utvecklingsområden som gruppen har  noterat i sin rapport. Rapporten ska sedan tas i nämnd i Upplands Bro kommun, för att sedan delges berörda medarbetare eller övriga intresserade.

Eftersom Ljus på kvalitet bidrar till ett kollegialt lärande mellan olika skolor inom olika kommuner och till fortbildning för mig som lärare, vill jag uppmana alla intresserade inom ovanstående kommuner att söka sig till "Ljus-projektet"!

Övriga kommuner är välkomna att låta sig inspireras av vårt arbete och ta del av våra rapporter. Kanske fler är intresserade av att skapa ett liknande samarbete för kollegialt lärande och utvecklingen av den svenska skolan?!

Läs mer om arbetet med "Ljus på kvalitet" på:

www.ljuspakvalitet.se

Maria Morgensterns och Johanna Rönnqvist, utvärderare inom LJUS.

Trilogi

Drakskeppet

Maj Bylocks trilogi om Petite.

Den här veckan har vi påbörjat en gemensam läsning av Maj Bylocks trilogi om flickan Petite från Frankerriket. Hon blir bortrövad av vikingar och tvingas följa med till Norden. Där blir hon såld som träl, men vad händer sedan? Ska hon bli fri? Ska hon någonsin få träffa sin egen familj igen?
I samlingsvolymen ingår även "Det gyllne svärdet" och "Borgen i fjärran".

Den första delen av trilogin kommer klassen att läsa tillsammans och även få i läsläxa. I skolan kommer vi sedan att bearbeta textens innehåll både muntligt och skriftligt. Boken innehåller alla tre delar i samlingsvolymen och de elever som är intresserade får naturligtvis fortsätta lånet av boken och läsa samtliga delar!

I trilogin finns även "Det gyllene svärdet" och "Borgen i fjärran".

Kreativa idéer

En skolklass av trädockor.

Den här bedårande skolklassen av trä, såg jag när jag besökte Lillsjöskolan i Kungsängen, Upplands
Bro. Den är fantastisk tycker jag! 

En skolklass av trädockor på Lillsjöskolan i Kungsängen.

Formativ bedömning i praktiken

Namnstickor- ett fördelningsknep

För att alla elever ska vara engagerade i klassrummet använder jag mig av namnstickor.
Varje elev har sitt namn på en namnsticka där slumpen avgör vem som får ordet i en diskussion. 
Att räcka upp handen när man önskar få ordet, är en vanligt förekommande metod i många klassrum, och ett sätt för läraren att fördela ordet. Det visar sig ofta, enligt Dylan William, fil.dr, som skrivit boken "Att följa lärande", att de engagerade eleverna i större utsträckning deltar i klassrumsdiskussioner, medan övriga blir passiva bisittare.

Forskning i ämnet har även visat att de elever som vistas i högengagerade klassrumsmiljöer gemensamt presterar bättre än de elever vars klassrumsmiljö präglas av att ett fåtal aktivt deltar i diskussioner. Elever som deltar i klassrumsdiskussioner, får på så sätt en ökad progression i sitt lärande, medan övriga inte utvecklas i samma takt. På sikt kan detta få stora konsekvenser för en elev som undviker att engagera sig och därmed går miste om möjligheten att utvecklas. 

Många lärare skulle förmodligen också hävda att de kan fördela ordet rättvist mellan eleverna, men precis som Williams beskriver, känner jag igen mig i att dras mot att ge talutrymme åt de duktigaste eleverna, när jag känner stress att komma vidare i undervisningen, avsluta eller påbörja en ny diskussion eller arbetsområde. Att istället använda sig av metoder för fördelningsknep, kan vara en väg till ökat elevengagemang och formativ bedömning i praktiken.

Under hösten 2013 började jag använda mig av metoden att dra namnstickor för att fördela ordet slumpmässigt och rättvist mellan eleverna. Eleverna tillsammans med mig, har också gjort en gemensam utvärdering av förhållningssättet med slumpmässiga urvalsmetoder. Eleverna fick följande frågor att svara på:

1. Tycker du att det är bra att läraren drar en namnsticka på den person som får ordet i klassen?

 a) Om du har svarat Ja, förklara vad du tycker är bra med namnstickor!
 b) Om du har svarat NEJ, förklara vad du tycker är dåligt med namnstickor!

Andelen elever som svarade att det var bra att läraren fördelade ordet genom att slumpmässigt dra en namnsticka var i majoritet. 

Så här tyckte klassen: 

Ca 2/3 av klassens elever var positiva till att läraren använder namnstickor som fördelningsknep.
De angav följande motiveringar till varför:

- det blir rättvist.
- alla blir glada.
- lappen väljer, inte läraren, det blir slumpen som avgör.
- det blir inte samma person hela tiden.
- läraren väljer inte sin bästa elev/ favorit.
- alla får svara någon gång.
- man behöver inte/slipper räcka upp handen hela tiden
- alla får chansen att säga sin mening.
- alla får svara lika mycket.
- alla kan vara med och svara.
- ingen annan får lov att prata.
- det blir inte störigt, det blir tyst på lektionerna.
- det blir ingen diskussion och ingen säger hon/han har varit redan, nu är det min tur.

Ca 1/3 av eleverna var tveksamma till metoden och angav följande motiveringar till varför:

- det är orättvist.
- alla får inte säga vad de tycker.
- man har inte lika stor chans och kan bli bortglömd.
- om man inte vill svara måste man det ändå.
- om läraren tappar bort en lapp får man aldrig säga någonting.
- det är ett onödigt jobb att göra namnstickor, när alla kan räcka upp handen istället.

Precis som någon av eleverna ovan angav, så är styrkan med slumpmässiga val också en svaghet. Det gäller att kontrollera namnstickorna med jämna mellanrum, så att antal och elever stämmer överens. Någon sticka kan falla ur högen eller så kan någon plocka bort sitt eller andras namn ur högen. 
När det gäller uppfattningen att "man måste svara", finns möjligheten för eleven att säga "pass" som svar och då går frågan vidare till en annan elev. Om en elev ofta svarar "pass" är det värdefull information för läraren, som kan fånga upp den elev som inte har förstått.  

Om du som lärare är intresserad av att använda fördelningsknep i din undervisning finns exempelvis appar att ladda ner via nätet, interaktiva tavlor har också ofta program för slumpvisa urval men även namnstickor, glasspinnar eller tungspatlar med namn på fungerar bra!

Metoden är hämtad ur boken:
"Att följa lärande- formativ bedömning i praktiken"
av Dylan William bildtext

Hemuppgifter

Läxlådan

Här kan du lägga dina hemuppgifter. 

Varje vecka får eleverna hemuppgifter i svenska och so. När ett arbete ska lämnas in till läraren, lägger eleven läxan i någon av de två "läxlådorna". Det finns en låda för hemuppgifter i svenska och en låda för hemuppgifter i so. Du kan lämna ditt arbete när du är klar, men senast till inlämningsdagen.

Några viktiga punkter att komma ihåg när det gäller hemuppgifter:

• skriv ditt namn på hemuppgiften!

• gör hela hemuppgiften!

• lämna in ditt arbete i tid!

• om du inte förstår en uppgift, fråga läraren i tid! 

Lycka till med ditt hemarbete! 

"Kom ihåg att du kan bli 

klok som en uggla 

om du är 

nyfiken i en strut 

och sliter

 hårt som en myra!"

Läromedel

Läsförståelse B

I serien Läsförståelse ingår fyra böcker.

I serien Läsförståelse möter eleverna olika texttyper och får träna på att koppla textens innehåll till egna erfarenheter och anpassa läsningen efter textens krav. 

Varje bok innehåller 22 texter, som presenteras tillsammans med uppgifter med olika inriktning.
Det finns frågor att arbeta med före läsning, frågor där svaren står tydligt i texten eller mellan raderna och frågor där eleverna får träna på att reflektera och vara kritiska.

"Läsförståelse B" av Hydén, Schubert, Svidén, Studentlitteratur (Adastra)

ISBN: 978-91-44-09283-6

Läromedel

Samhällskunskap

Puls samhällskunskap är ett läromdel i en serie om fyra grundböcker i So.

I grundboken Puls Samhällskunskap får eleverna läsa om hur vårt samhälle fungerar. Här finns texter om familj och vänner, lagar och regler, demokrati, arbete och massmedia. Boken avslutas med ett kapitel om vår omvärld med texter om Norden, EU och FN. 

Boken är en stadiebok och spänner mellan åk 4-6. Vi har behandlat kapitlet om "Demokrati" och delar av kapitlet om "Massmedia". 

"Puls Samhällskunskap" av Stålnacke, Anna-Lena, Natur och kultur.
ISBN: 978-91-27-62285-2  

Skolutveckling

Fixed mindset vs Growth mindset

Under studiedagen den 27/ 10 arbetade alla lärare i Solna med en Webbaserad kurs i bedömning och betyg. I modulen kom jag i kontakt med en forskare vid namn Carol Dweck. Hon är professor och arbetar vid Stanford University I USA. Professor Dwecks forskningsfält är inom socialpsykologi och utvecklingspsykologi.

Artikeln handlar om teorier kring intelligens och om hur individens uppfattning om den egna intelligensen påverkar lärandet. Enligt Dweck utgår delar av befolkningen från att deras framgångar bygger på en inneboende förmåga, medan andra anser att deras framgångar bygger på hårt arbete, lärande, utbildning och envishet. 

När jag läste artikeln fastnade jag just för detta synsätt kring lärande och motivationen att fortsätta lära och utvecklas. Funderingarna gick i riktning mot vardagen i skolan. På vilket sätt påverkas elevens lärande av de ovanstående tankebanorna?

Så som jag har tolkat professor Dwecks forskning, skulle det kunna innebära att elever med ett Fixed mindset i större utsträckning än andra, är rädda för misslyckanden. Elever som upplever att någonting negativt om personens grundläggande färdigheterna och intelligensen kan visa sig, kan också lockas att ta en säker väg genom utbildningen och undvika att ställa ”dumma frågor”. Eleven väljer omedvetet hellre att hålla sig inom det kunskapsfält som känns säkert och tryggt, än att våga misslyckas och ha möjligheten att utvecklas till sin yttersta potential.

Personer som istället utgår från teorin kring a Growth mindset, har jag då uppfattat i större utsträckning ser sina misslyckanden som lärtillfällen, där den egna prestandan kan förbättras och ett lärande kan komma ur ett misslyckande.   

Så här beskriver Carol Dweck sin forskning i en intervju från 2012:
"In a fixed mindset students believe their basic abilities, their intelligence, their talents, are just fixed traits. They have a certain amount and that's that, and then their goal becomes to look smart all the time and never look dumb. In a growth mindset students understand that their talents and abilities can be developed through effort, good teaching and persistence. They don't necessarily think everyone's the same or anyone can be Einstein, but they believe everyone can get smarter if they work at it."

Källa: Text från Wikipedia om Carol Dweck

Jag vill gärna tro att min egen utgångspunkt för lärande har sin grund i teorin om a Growth Mindset och jag hoppas innerligt, att mina egna elever skulle svara detsamma om någon frågar.

Min övertygelse är att alla elever kan få en progression i sitt lärande och bli ”smartare” genom nyfikenhet, envishet och god undervisning. En god undervisning med hög kvalitet som får varje elev att känna sig "Klok som en uggla... "

 

 

Carol Dweck

Källa: http://edsource.org
 

Lästips, om du vill veta mer i ämnet:

• Dweck, C. S. (2012). Mindset: How You Can Fulfil Your Potential. Constable & Robinson Limited.

• Dweck, C. S. (2006). Mindset: The new psychology of success. New York: Random House.

• Dweck, C. S. (1999). Self-theories: Their role in motivation, personality and development Philadelphia: Psychology Press.