Världsboksdagen den 23 april

För att fira och uppmärksamma årets Världsboksdag besöker Ann Helen Laestadius, författare och same, åk 5 och åk 6 under Världsboksveckan, för att berätta om sitt samiska ursprung och hur hon försöker förmedla samernas historia genom sina böcker. 

Samtliga klasser, som får besök av Ann Helen, har läst hennes första bok "Sms från Soppero", som handlar om Agnes, elev på Skytteholmsskolan och hennes uppväxt i Stockholm, långt från de samiska rötterna uppe i Soppero. Huvudpersonen Agnes funderar mycket över sitt ursprung och hur hon kan göra för att både vara same och Stockholmare. Agnes har sin släkt i Soppero och reser med jämna mellanrum tilsammans med sin mamma för att hälsa på kusinen Kristin och morföräldrarna i Soppero. Plötsligt en dag hemma i Stockholm får hon ett sms från renskötarkillen Henrik... ett sms som förändrar allt.

Boken har varit uppskattad av eleverna i åk 4 och åk 6 och vill man fortsätta att följa Agnes identitetsresa finns flera böcker i serien.

Ann Helen pratar med åk 5 om sitt författarskap.

Ann Helen i sin nordsamiska kolt

Silversmycken pryder kolten.

Skor i renskinn med färgglada band.

Ann Helen skriver på samiska.

Eleverna får lära sig några meningar på samiska.

Ett stort Tack Ann Helen!

Ann Helens bok "Sms från Soppero".

Fortbildning om samernas historia.

Ann-Helen Laestadius berättar om samerna och Nomadskolan.

Tisdag den 18 april kom den samiska författaren Ann Helene Laestadius på besök i åk 4-6 arbetslag, för att fortbilda personalen om ursprungsbefolkningen samerna, som hon själv tillhör. Ann Helen har skrivit en serie böcker om flickan Agnes, uppvuxen i Solna och elev på Skytteholmsskolan, men med rötterna i Sapmi. I den första boken "Sms från Soppero", som är högläsningsbok i åk 5 och åk 6, söker huvudpersonen sina rötter och brottas med en dubbel identitet. 

Ann Helen kommer att besöka årskurserna 5 och 6 för att samtala om den nationella minoritet som hon tillhör. Aktiviteten är en del av Skytteholmsskolans likabehandlingsarbete, men också ett led i arbetet med den Internationella Världsboksdagen som infaller lördag den 23 april. På skolan kommer vi att fira Världsboksdagen på fredag den 22 april. Mer om detta arbete kommer presenteras på bloggen senare. 

Nu ser klasserna och jag fram mot Ann Helens besök under veckan och eleverna har laddat med ett stort frågebatteri, som de hoppas att Ann Helen kan besvara. Några av frågorna lyder så här:

Kläder

Vad brukar samer ha på sig när de vill vara finklädda?

Hur brukar mönstret på kolten se ut? Vilka färger finns med?


Mat
Vilka traditionella maträtter äter samerna?

Natur

Hur kallt kan det bli på vintern?

Vad växer på fjället?

Renskötsel

Är någon i din släkt renskötare?

Är det obehagligt att märka renarna?

Har du egna renar?

Tro/högtider

Firar samerna jul, midsommar och påsk? Om inte, vad firas då istället?

Hur firar ni?

Vilka traditionella högtider firar samerna?

Vilken religion har samerna?

Symboler

Vilka tecken/symboler använder samerna?

Boende

Hur är det att leva som same uppe i norr?

Hur bor samerna? Bor alla i Kåtor?

Lagar & regler

Vad har samerna för lagar/regler i samhället?

Språk

Kan du prata samiska för oss?

Hur kan man göra för att lära sig samiska?

Är det svårt att lära sig samiska?

Identitet

Är du stolt över att vara same? Känner du dig som en same när du bor i Stockholm?

Är du hel- eller halvsame?

Bor din familj i Norra Sverige? Och i så fall, känner du dig utanför när du åker upp dit?

Är det roligt att vara same?

Är det någonting speciellt med att vara same?

När flyttade du från Lappland?

Var det ett hårt liv att vara same förr i tiden?

Känner du Jon Henrik?

Författarfrågor

Hur kändes det att skriva boken ”Sms från Soppero”? Är berättelsen sann?

Hur många gånger fick du omarbeta din text innan du fick den som du ville ha den?

Hur kom du på berättelsen om Agnes?

Blev du känd efter att du skrev ”Sms från Soppero”?

Använder du en berättarkurva? Vet du vad det är?

Kan du ge oss några skrivtips?

Vem är din idolförfattare? Varför?

Ann-Helen med sin mamma. De bär traditionella samekoltar. Färg och utförande avslöjar att de är Nordsamer.

Ann Helen tipsade om studiematerialet "Fördomar och förklaringar" som handlar om just ämnet fördomar om samer. Materialet är sammanställt av Anna Skielta & Marie Enoksson, illustrationerna står Anders Suneson för. Materialet är utgivet av Samiskt Informationscentrum och kan beställas kostnadsfritt från www.utbudet.se om man vill arbeta vidare med ämnet i skolan.

Femmorna på Skytteholmsskolan röstar fram sina favoritböcker!

Läs gärna den publicerade artikeln om elevernas deltagande i 2016 års bokjury!

https://www.solna.se/sv/skolor/skytteholmsskolan/nyheter-skytteholmsskolan/bokjuryn/

Nina, Lukas och Noah går i femman på Skytteholmsskolan och gillar
att läsa.

Halvdan Viking

Som bibliotekspedagog tycker jag att det är viktigt att böckerna i biblioteket används som en förlängd arm i den ordinarie undervisningen och därför är jag öppen för samarbete med mina kollegor för att öka elevernas intresset att läsa!

I åk 4 arbetar eleverna med Vikingatiden och jag samarbetar med då med klasserna genom högläsning av boken om vikingapojken Halvdan Viking. Boken "Främlingens grav" av författaren Martin Widmark handlar om en pojke som tänker som en pojke från vikingatiden, men som både är klen och halt. Eftersom han inte är en stor och stark viking, måste han utveckla andra förmågor och blir därför bäst på skalda.

Boken ingår i en serie om fem böcker, där "Hövdingens bägare" är den första, "Främlingens grav" den andra, "Vargens hjärta" den tredje, "Forsens drottning" den fjärde delen och " Miklagårds lås" den femte boken.

Tanken med samarbetet är att skapa läsintresse för skönlitterära böcker i historia och vid varje tillfälle har jag även förberett en skrivuppgift som eleverna ska genomföra. Min undervisning är språkutvecklande och jag diskuterar, ritar och skriver tillsammans med eleverna för att undersöka nya ämnesord.

Bokens illustratör heter Mats Vänehem och han är arkeolog!

Till boken finns en magnifik lärarhandledning som går att ladda ner kostnadsfritt om man vill fördjupa sig i ämnet, följ länken så får du mer information:

http://www.bonniercarlsen.se/globalassets/bc/upload/lararrummet/halvdan_viking_lararhandledning_2013.pdf

Ryggetiketter

På www.eurobib.com kan man beställa jättefina ryggetiketter till böcker som ska lånas av elever på skolbibliotek!Etiketterna är indelade i följande genrer:

Barnbokskatalogen, som Bokjuryn ger ut tillsammans med Kulturrådet, använder symbolerna i sina kataloger, för att underlättar i jakten på böcker i olika genrer. Tyvärr är klistret på baksidan inte av bästa kvalitet, så en rekommendation är att köpa boktejp om man väljer att klistra dessa på bokryggar! 

Symbolerna går även att beställa till "bokknubbar" som står i hyllorna och jag har även köpt in planscher att sätta upp på väggarna. Det blir jättefint och lätt att hitta!

Bokmärken

Eleverna har fått illustrera egna bokmärken för att lättare kunna hålla reda på vilken sida som gäller i de skönlitterära böcker de läser. Vi enades om ett antal genrer inom skönlitteratur och därefter fick var och en välja vilken de ville utgå i från i sin illustration. Här bjuder klassen på några elevexempel i genrerna deckare, kärlek & vänskap, djur och komedi:

Tjusiga bokmärken, eller hur?!

Bokjuryn

För att främja elevernas läsintresse har jag föreslagit att vår skola, Skytteholmsskolan i Solna, ska vara med och delta i Bokjuryn! För oss i åk 5 innebär det att vi läser barn- och ungdomsböcker som är publicerade under år 2015! Eleverna läser både i skolan och hemma. Mellan den 1 januari och 7 april kommer sedan eleverna att få rösta på en till fem titlar som de tycker är de bästa! 

Böckerna som eleverna läser är utvalda titlar bland nyutgivna böcker ur Barnbokskatalogen. Den kan alla som vill delta med sina elever beställa kostnadsfritt från www.barnbokskatalogen.se

Det kändes viktigt att eleverna skulle få vara med och välja ut den litteratur de själva skulle läsa, så därför fick eleverna varsin katalog att bläddra i för att kunna ge förslag på de skönlitterära böckerna de var mest intresserade av att jag skulle köpa in till skolans bibliotek.Valen sammanställdes och de populäraste titlarna köptes in tillsammans med en och annan titel som jag valde att komplettera med, som ett slags bibliotekariens val.

Förra året var 36.000 barn och ungdomar i Sverige med och valde ut årets bästa böcker, vilket gör Bokjuryn till Sveriges största barn- och ungdomsjury!

Puls - snurran - Läs och förstå faktatexter.

Läromedelsföretaget Natur och Kultur har tillverkat en "Snurra" som stödstruktur för elever att använda vid läsning av faktatexter. Snurran är indelad i tre sektioner: före läsningen, under läsningen och efter läsningen. 

Före läsningen ska eleven fundera över följande:

• Vad tror du att texten handlar om?
• Vad kan du redan om det här?
• Vad vill du veta? Skriv några frågor.
• Varför ska du läsa den här texten?
  

Under läsningen uppmanas eleven att:

• Tänk på det du läser! Se till atrt du inte blir störd.
• Försök att se inre bilder av det du läser.
• Stanna upp när du inte förstår och red ut oklarheter.
• Titta på bilder och läs bildtexter.
  

Efter läsningen ska eleven utvärdera sin egen läsning:

• Vad handlar texten om? Sammanfatta?
• Har du lärt dig något nytt?
• Fick du svar på dina frågor?
• Hur ska du använda det du läst?

I min klass använder vi snurran då vi läser olika typer av faktatexter i religionskunskap, historia, geografi och samhällskunskap. Snurran går att beställa kostnadsfritt om du har ett Puls- läromedel från Natur och Kultur.

Följ länken för mer information och beställning av snurran:

http://www.bwz.se/nok/b.aspx?vi=3&vid=610&ucrc=4772921D 

Ordlåda

För att repetera, befästa och lära eleverna att använda ämnesord både muntligt och skriftligt, samlar eleverna gemensamt med mig ämnesord ur en aktuell faktatext. Jag går igenom ordens betydelse och därefter lägger vi sedan orden i vår gemensamma ordlåda. Eleverna får vid olika tillfällen under lektionen/ dagen, "dra varsin ordlott" med ett ämnesord de ska förklara inför klassen. Ett enkelt och roligt sätt att arbeta språkutvecklande med hela klassen. Vårt aktuella arbetsområde just nu handlar om Religionskunskap och behandlar Judendomen. 

Naturskolan i ämnet svenska.

 Efter besöket på Naturskolan i Överjärva gård ville jag väva in ett arbete i svenska. I klassrummet gjorde vi därför en gemensam tankekarta med idéer på skrivuppslag som skulle kunna passa till en text. Eleverna fick sedan i hemuppgift att skriva ett utkast om besöket. Tillbaka i skolan några dagar senare grupperades eleverna i par, för att öva på att ge återkoppling på kamratens text. Alla elever fick feedback på någonting bra de hade skrivit samt förslag på något utvecklingsområde som kunde förbättras i texten. Innan kamratbedömningen hade eleverna gemensamt med mig gett förslag på vad man kunde "titta på" i texten, som t ex. att texten hade en tydlig inledning- handling och slut, att meningarna inte innehöll oklarheter, synonymer som skulle passa bättre, ämnesord, användning av punkt och stor bokstav, stavning och styckeindelning. 
Därefter skrev eleverna om sina texter och ett slumpmässigt utvalt antal texter lästes upp på lektionen i svenska vid slutet av veckan. Här nedanför kan ni läsa Noahs, Filippas och Markos texter.

Noahs text.

Filippas text.

Markos text.

Naturskolan vid Överjärva gård.

Naturskolans klassrum

Den 3 september tog klass 5N bussen till Naturskolan vid Överjärva gård i Solna.Detta år handlade besöket om vattenlevande djur. Alla samlades till en början i Naturskolans klassrum där läraren Elisabeth hade en kort genomgång av vattenlevande djur och eleverna fick se bilder och lyssna till läten. Grodor och paddors läten var de som överraskade mest! Vi fick också lära oss skillnaden mellan iglar och sniglar. Iglar är vattenlevande djur som livnär sig på att suga blod från andra levande organismer medan sniglar kan bära skal eller inte. Dessutom livnär sig sniglar på växter.

Efter genomgången packade vi in håvar, små plastakvarium och burkar med lock innan vi begav oss ut på exkursion till Igelbäcken. Väl framme fick eleverna en genomgång av vilka djur som kunde hittas i bäcken, instruktioner kring hur man fångar och tillfälligt förvarar djuren i akvarium eller burkar och sin utrustning. Därefter fick alla möjlighet att håva och försöka finna så många arter som möjligt. Det var blött och lerigt men alla var vid gott mod och flera elever hade svårt att slita sig från bäcken när det var dags att återvända till naturskolan.Tillbaka i naturskolan klassrum fick barnen titta på djuren i mikroskop eller med förstoringsglas. Alla var fascinerade över krabborna med klor och en Grönling som fångades vid bäcken. Vi avslutade gemensamt med Elisabeth, genom att berätta om och sammanfatta vad vi hade lärt oss under den dagen. Nu är det bara ett läsår kvar innan vi gör nästa besök.... och det ser vi fram mot! 

Utrustning

Promenad till Igelbäcken

Glada håvare!

En Grönling.

Värdegrundsdagar

För att skolstarten ska kännas trygg och elevernas trivsel i skolan ska bevaras, arbetar alla elever på skolan med fokus på värdegrundsfrågor under läsårets tre första dagar. Självklart är detta ett arbete som även ska genomsyra verksamhetens arbeta varje dag under hela läsåret! I de övningar som vi har valt får vi ett tydligt fokus som utgångspunkt redan från terminsstart!

Här nedanför kan du läsa mer om hur vi i åk 5 arbetade med människors lika värde:

Värderingsövningar åk 4-6.

Övning 1- Var går gränsen?

Detta är en övning i att ta ställning och fundera över var den egna personliga gränsen går.
Alla deltagare står på en linje/ gräns med näsan mot dig. Du läser upp ett antal påståenden (se nedan) som eleverna ska ta ställning till. Om man håller med tar man ett steg fram. Om man inte följer med tar man ett steg bak. Eleverna får bara titta på dig/ eller blunda fram till dess att de tagit ställning.

VIKTIGT!
När alla tagit ställning diskuterar ni likheter, olikheter, se nedan.

Exempel på påståenden:

• Alla människor är lika mycket värda. (Diskutera, rätten till att få vara fri till att få forma sitt eget liv, ex: utbildning, partner, fritidsintressen osv…).
  
  
• Alla barn har rätt att gå i skolan från årskurs 1-9. (Diskutera rättigheter kontra skyldigheten att gå i skolan, ser det lika ut över hela världen? Varför, varför inte).
  
  
• Det är viktigt att själv få bestämma vad man får ha på sig. (Diskutera, t.ex: färg på kläder olika klädstilar, rätten till att få bära sjal, kippa, fez eller turban).
• Alla människor har rätten att tro på vilken gud man vill eller inte tro på någon gud. (Diskutera, vem som har rätt eller fel, vad bygger våra värderingar på, skulle du ha tänkt annorlunda om du hade bott i ett annat land?).
  
  
• Jag brukar använda ordet hen.(Disktera i vilka sammanhang ordet kan användas om det är ett viktigt eller oviktigt begrepp, varför/ varför inte).
  
  
• Varje människa skall själv få bestämma vem hen vill bli kär i. (Diskutera vad som är familj och vilka som ingår i den, tar hand om varandra, ställer upp för varandra, kan familjen se olika ut?). 

Övning 2- Ditt val

Den här övningen kan kännas märklig eftersom det inte finns några bra svarsalternativ. Det är det som är meningen. Det ska kännas lite i magen att vara tvungen att ta ett dåligt beslut. Du märker snabbt vem som protesterar högljutt, tvekar och vem som utan några problem snabbt väljer ett av alternativen.

Du står i mitt i rummet och läser upp påståenden. Det finns två svarsalternativ. Övningen påminner om fyrahörn med man använder bara två hörn i taget.

Eleverna måste ställa sig i ett av hörnen.

VIKTIGT! Efter övningen talar ni om hur bra det är i verkligheten att eleverna faktiskt har en fri vilja att göra bra val.

VAD ÄR VÄRST?

• Att säga elaka saker direkt till någon eller bakom ryggen så att personen får veta det i alla fall? (Diskutera, hur kan jag som kompis agera om jag vet att någon kompis blir illa bemött?).
  
  
• Att ljuga eller underhålla sanningen genom att inte säga något? (Diskutera, hur vill du själv bli bemött? Är sanningen alltid bäst?).
  
  
• Att mobba någon psykiskt (genom ord) eller fysiskt (att slå ect)? (Diskutera, Spelar det egentligen någon roll om det är psykiskt eller fysiskt våld?).
  
  
• Att tala illa om någons utseende eller förmågor? (Diskutera, vem som har makten att påverka vad som är rätt eller fel? Hur ser normen ut i samhället?).
• Att ignorera en klasskompis eller säga elaka saker till en klasskompis. (Diskutera, hur vill du själv bli bemött av en kompis?).
  
  
• Att stjäla något eller förstöra något som tillhör någon annan? (Diskutera, för vem förstör man egentligen?).

Övning 3 - Gemenskap 

Det gemensamma och det unika hos var och en av oss bidrar till gruppen och gör den bättre och starkare än den skulle varit om vi alla vore exakt likadana.

Bilda grupper om 4- 6 elever, varje grupp får i uppdrag att hitta tre gemensamma nämnare samt en unik sak med varje person i gruppen. Varje grupp får ett stort pappersark och tuschpennor. Be eleverna att klippa ut blomman av stora cirklar som de sedan skriver in sina namn i samt de saker de har gemensamt.  När alla grupper är klara samlar man ihop den stora gruppen igen, blommorna sätts upp på väggen.

Exempel på frågor de kan ställa till varandra i gruppen:Favorit ämnen, intressen, gillar du att resa, vilka länder har du varit i, favorit mat, hur ser din familj ut, vad är du bra på, hur skulle någon beskriva dig, favoritfärg, har du någon idol eller förebild. 

Glassbilen

Ta, da da da da! Ta, da da da da! Ta, da, ta da, ta da! Första skoldagen kommer glassbilen till Skytteholmsskolan för att bjuda alla barn på glass! Det är en trevlig tradition som uppskattas av både barn och vuxna. Denna läsårsstart hade vi även solen med oss och vår svenska flagga vajjade lätt i vinden.

Välkomna!

Välkomna till ett nytt läsår 2015/2016!

Austins Butterfly

Att lära tillsammans med andra, är både roligare och mer utvecklande än om man behöver klara utmaningar på egen hand. Att få ta del av andras tankar, idéer och erfarenheter utvecklar nya perspektiv, inspirerar och ger nya insikter som sannolikt leder till ökad kunskap längre fram.

I varje fall har det varit så för mig. Med en titt i backspegeln tänker jag, att den bästa fortbildningen i yrket har jag fått i nära samarbete med andra. Att ha en kritisk vän vid sin sida, har varit det bästa stödet för inlärning och utveckling.

För att få eleverna att upptäcka vinsterna med att arbeta tillsammans och därigenom öka sin kunskapsinhämtning och utveckla en högre kvalitet på sitt arbete, valde jag att illustrerade formativ bedömning och kamratbedömning, genom att genomföra övningarna i filmklippet om "Austins Butterfly". Alla elever fick rita ett utkast på en fjäril genom att titta på förlagan nedan:

Gemensamt gav eleverna sedan feedback på ett utvalt elevarbete. De formade ett gemensamt ord- och begreppsfält att använda, för att kunna fortsätta att vägleda varandra i arbetet. Eleverna fick sex försök på sig att öka sin egen och kamraternas progression.

Avslutningsvis fick eleverna titta på sina egna och andras arbeten, för att jämföra kvaliteten på de första utkasten och den sista summativa bilden, där alla kunskaper om kring hur man tecknar en fjäril kunde användas.
.
Vi diskuterade arbetsformen i helklass och resonerade kring resultatet på arbetets kvalitet.
Eleverna kom fram till följande:

• det är roligt att arbeta tillsammans
• när jag får feedback kan jag göra förbättringar
• mitt arbete får en ökad kvalitet när vi jobbar med kamratbedömning
• man måste ha stort tålamod.

Här kan ni se eleverna progression genom ett urval elevarbeten:

Romeos fjäril

Bild 1

Bild 2

Bild 3

Bild 4

Bild 5

Bild 6

Sagas fjäril

Bild 1

Bild 6

Kevins fjäril

Bild 1

Bild 6

Här kan du se filmklippet "Austins Butterfly"med svensk text:

https://youtu.be/hqh1MRWZjms